|
Det är Ärvdabalken som reglerar fördelningen av kvarlåtenskapen efter en avliden person som inte skrivit testamente.
Lagen delar in arvtagarna i tre klasser: första, andra och tredje arvsklassen. |
|
Läs mer...
|
|
|
Det kan vara knepigt att förstå skillnaden mellan begreppen arvslott och laglott. Här skall vi reda ut begreppen: |
|
Läs mer...
|
|
Är man gift och den ena maken avlider så upplöses äktenskapet och en bodelning skall genomföras. Bortsett från eventuellt äktenskapsförord, testamete och skulder så innebär det grovt förenklat att nettogiftorättsgodset, dvs de tillgångar som återstår efter bodelningen, delas i två delar. Den efterlevande maken får sin del av nettogiftorättsgodset med äganderätt och den avlidne makens del tillfaller vanligtvis också den efterlevande maken, men då med fri förfoganderätt. |
|
Läs mer...
|
|
Efterlevande sambo har ingen legal arvsrätt efter den avlidne. Sambon kan endast begära bodelning av gemensam bostad och bohag som förvärvats för gemensamt bruk och därmed få rätt till hälften av detta. |
|
Läs mer...
|
|
Om ett dödsbo inte har någon förmånstagare så tillfaller arvet Allmänna arvsfonden. |
|
Läs mer...
|
|
|
Kvarlåtenskapen, dvs tillgångar och skulder, efter en avliden person kallas för dödsbo och räknas som en juridisk person. |
|
Läs mer...
|
|
Inom tre månader efter att en person har avlidit så måste en boupptecknig göras och lämnas in till skattemyndigheterna. Ordet bouppteckning innebär både själva handlingen och den förteckning över de tillgångar/skulder som finns i dödsboet. |
|
Läs mer...
|
|
Du kan inte tvingas att ta emot arv. Ett arvsavstående kan då lämnas in tillsammans med handlingarna i samband med bouppteckningen. |
|
Läs mer...
|
|
|
|
|
|
Arv
